Domen i Solna Tingsrätt är ännu ett exempel på rättsröta och hyckleri

Det hann inte gå många veckor sedan den förra omdiskuterade domen då en kvinna som utsatts för barnäktenskap blev av med vårdnaden om barnen till den man som våldtagit henne. Den aktuella domen i Solna Tingsrätt och även uppmärksamheten omkring den är anmärkningsvärd ur flera aspekter:

  • Det är ännu ett flagrant exempel på den svenska rättsrötan.
  • Alla är förvånade. Men den som själv provat på svensk rättsröta ett par gånger är inte ett dugg överraskad.
  • Att medier, proffstyckare till jurister och politiker är tagna på sängen vittnar om att de fullständigt saknar verklighetsförankring. Det är grovt tjänstefel i deras position.
  • Att inte ens lagmannen i Solna hade för avsikt att vidta åtgärder mot domen och nämndemännen.
  • Lagmannens citat i Aftonbladet är ett tydligt exempel på flathet, omdömeslöshet och fullständig brist på ansvarskänsla. Det är typiskt svenska värderingar som tyvärr möjliggör den omfattande rättsrötan och som tillåter den att eskalera.
  • Tidigare har främst polisens insatser kritiserats i samband med rättsrötan. Nu blir det allt tydligare att rättslösheten är ett systemfel där det brister markant i flera led. Inte bara på en myndighet.
  • Det är ännu ett fall med koppling till andra kulturer som rapporteras i media. Mycket sällan får vi höra talas om infödda svenskars fall. Det är lömskt, för läsarna förleds att tro att detta inte drabbar en person som vi klassar som ”vanlig svensk”, en ”vanlig tjänsteman” eller klassisk svensk medelklass. Det är alltid ”de andra” som drabbas.

 

Nu debatteras nämndemännen och islam. Det är enklast så.

Nu debatteras plötsligt nämndemannasystemet, nämndemännens utbildning och förkunskaper, deras roll i förhållande till juristdomaren och systemet med politiskt tillsatta nämndemän.

Centerpartiet får en osedvanligt trög start på valrörelsen 2018. Det finns ett par partier som gnuggar händerna just nu.

Men att nonchalera alla systemfel i svenskt rättsväsende och påstå att det bara rör sig om ett nämndemannafel är ett stort misstag.

 

Jurister, politiker och media arbetar med samhällsfrågor. Ändå saknar de helt verklighetsförankring.

Det faktum att svenska advokater redan 2016 reste utomlands för att kräva att internationella instanser utreder den svenska rättsrötan verkar ha passerat obemärkt i kretsarna av svenska politiker, proffstyckare till jurister och media.

Sverige är inte längre en rättsstat enligt FN:s principer. Om nu FN är en instans att tillmäta någon trovärdighet i dessa dagar, så finns det ändå relevans i de kriterier som en gång drogs upp. Och de svenska advokaterna reste av alla ställen till Bryssel med sin petition år 2016, om nu EU är en instans att tillmäta någon trovärdighet i rättsfrågor dessa dagar.

FN, EU och Sverige. Vårt land är i gott sällskap, vad än Margot Wallström försöker påskina. Inte något av de värden som världen kämpade med under efterkrigstiden verkar längre ha någon betydelse ens för dessa institutioner.

Och Sverige är som en besprutad frukt – högglansig på ytan men ruttnar inifrån. Det är den krassa verkligheten bakom den ”humanitära rättsstaten” och ”förebilden i rättsfrågor”. Så länge det inte hörs, så finns det inte. Det kan också ses som en fullt utvecklad destabilisering som tillåts fortsätta ostört.

 

”Vi har fullständigt misslyckats med författningsskyddet.”

Att ingen reagerar på att Sverige har blivit en bananrepublik är den enskilt största skandalen på många år. Ingen rapporterar. Ingen vidtar åtgärd. Alla pekar förenklat på ”antalet poliser” eller ”sharialagar som har tagit sig in i svenskt rättsväsende”.

–  Jag vill hävda att vi fullständigt har misslyckats med författningsskyddet. Att svenska myndigheter och domstolar gör som de vill istället för att döma enligt svensk lag och svenska rättsprinciper måste anses som ett monumentalt misslyckande för säkerhetspolis och justitiedepartement. Och detta har fått pågå mycket länge. Att överklaga domar till hovrätten eller till JO är meningslöst. De verkar ta betalt för att snabbt skicka tillbaka ärendena till skattebetalaren, helst raka vägen ner i runda arkivet, konstaterar Annika Möllström vis av egen erfarenhet.

 

Gräsrotsorganisationer agerar men tystas.

Det finns gräsrotsorganisationer som har börjat agera.  Men de tystas ner. Och att svenska instanser är så okunniga är ett stort problem. Men det förklarar varför alla envetet fortsätter att skandera att Sverige är en humanitär rättsstat och en förebild i rättsfrågor.

 

Hm, rättshaveristerna är många nu. Eller – är det rättvisan som har havererat?

Det är inte omvärldens eller muslimernas fel att rättshaverierna existerar. Men de blir uppenbarligen bra rubriker, betydligt bättre än när infödda, blonda svenska familjer och barn drabbas av samma sak.

Det finns en s k hederskultur i Sverige också, men den bygger på att alla med avvikande uppfattningar eller de som blir offer för rättsrötan påstås lida av psykisk ohälsa och kallas för ”rättshaverister.”

Ja, herregud, det är många rättshaverister i Sverige numera. Faktiskt så många att Dagens Nyheter var tvungna att skriva ett reportage sommaren 2017 med rubriken ”Så känner du igen en rättshaverist”.

Minskar rättvisan eller ökar rättshaveristerna? Den senaste tidens rättsskandaler borde ge ett entydigt svar på den frågan. Det finns betydligt fler och betydligt värre exempel. Men dem får du aldrig höra talas om. De tystas ner. Det kallas för ”Hemfrid” och ”Hållbar medierapportering”, för det är lugnast så. Repression och censur beskriver samma sak. Det är vi bra på Sverige, och i EU.

 

Svenska värderingar som tysthetskultur, konsensus, brist på ansvarstagande underblåser rättsrötan.

Att våra helyllesvenska värderingar måste anses vara roten till det onda får ingen plats i nyhetsrapporteringen. Studera Solna Tingsrätts lagman Lena Egelin och hennes uttalanden i Aftonbladet 20180304. De citeras här:

”Det pågår inget ärende för närvarande för entledigande.”

”Ja, jag kan se ett överklagande framför mig förstås.”

”…vi har ju fri bevisvärdering i Sverige.” (Den här kommentaren svider rejält, eller hur?)

I artikeln betonar journalisten att domen är präglad av fördomar och på det svarar lagmannen:

”Jag kan inte säga att det är en grund för ett entledigande att man har fördomar. ” (Oj, svettigt, det här var ett grymt slag i ansiktet på den som trodde på lagstiftning.)

 

Civil lagstiftning i Sverige bygger på svensk, civil lag och rättsprinciper. Annars får vi flytta domstolen.

Fördomar är förutfattade meningar, och bevis är dokument som rimligen ska bestridas med sakliga argument. När det gäller kulturella skillnader – som kan ge upphov till fördomar – så borde det vara självklart att döma efter svensk lag, svenska rättsprinciper och därmed svenska värderingar. Det är ju en svensk domstol.

Men när de svenska värderingarna knappt finns om vi ska lyssna till politiker, och när de finns så uttrycks de bäst med flathet, omdömeslöshet och brist på ansvar (typ: jag kan väl inte ingripa, hur skulle det se ut? Om myndigheterna har fattat det här beslutet så har de väl rätt.) så blir domar och rättsskipning därefter.

 

En bananrepublik där en blind leder en döv och censurerar verkligheten för folket.

Och när media, politiker och proffstyckare bland jurister så fullständigt saknar verklighetsförankring så får vi en bananrepublik där folket matas med lögner, tomma ord och systematiska rättshaverier där du bara får veta en bråkdel av vad som faktiskt sker.

De gör allt för att påstå att motsatsen är ”fake news”. Det är mer än osnyggt. Det är så nära ett demokratiskt haveri man kan komma. Hand i hand med rättsrötan.

– Ja, jag vill absolut hävda att Sverige har misslyckats med författningsskyddet och med rättssystemet som helhet. Teori och praktik är som två världar. Såvitt jag vet är det säkerhetspolisen som bär en del av ansvaret. Justitiedepartementet befordrade nyligen deras chef till rikspolischef som tack för hjälpen. Alla partiledare hyllade beslutet. I Sverige leder en blind en döv, och så censurerar man verkligheten för alla medborgare som har fullt fungerande syn, hörsel och intellekt men förhindras att använda någotdera. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Vi har en RPC som sitter på en hög bananskal och flankeras av psykiatriker som domare och korrupta politiker som nämndemän. Det är inte konstigt att rättsrötan får grassera. Och det är tydligen precis lika illa i andra delar av det vi en gång kallade för den utvecklade delen av världen. Det kanske är en tröst för Margot Wallström, Morgan Johansson och Stefan Löfven. Jag ser flera politiska ledare i andra länder som applåderar denna utveckling och som säkert firar ikväll. Det gör de rätt i. Hyckleri och dubbelmoral är numera nya värderingar att räkna med.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *